Vi strävar alltid efter att våra kunder ska få ut mer av Bliwa. Därför fick Bliwas kunder möjlighet att delta i ett heldagsseminarium om rehabilitering, strategiskt hälsoarbete och ett hållbart arbetsliv. Här kan du läsa ett sammandrag av dagens föreläsningar och diskussioner.
Deltagarna bestod av 23 HR-ansvariga, personalchefer, rehabiliteringsansvariga och andra berörda från företag som NCC, SAS, Ernst & Young, Saab, Skanska, Berner Montageteknik, Kyrkans Akademikerförbund, Mercer, Europeiska och Arkitekternas Pensionskassa.
Arbetsförmågan i fokus
Jan-Åke Brorsson, moderator för dagen, inledde med en markering av att det arbetsgivaren har att bedöma är medarbetarens arbetsförmåga, inte sjukdom. Det är viktigt att redan i ett tidigt skede av en sjukskrivning väcka frågan om vilka förmågor medarbetaren faktiskt har i förhållande till de krav arbetet ställer.
Samverkansansvarig på Försäkringskassan
Cecilia Udin, projektledare på Försäkringskassan gav en genomgång av vad införandet av rehabiliteringskedjan har inneburit. Hon konstaterade att det är mycket som ska hinnas med före dag 90 i en sjukskrivning. Arbetsgivaren ska då bland annat ha utrett vad som kan anpassas på arbetsplatsen för att medarbetaren ska kunna återgå till sitt arbete eller om det finns andra arbetsuppgifter som kan erbjudas istället. För större arbetsgivare finns möjlighet att få en särskild samverkansansvarig på Försäkringskassan. Cecilia Udin medgav också att det nya regelsystemet tillsammans med Försäkringskassans stora omorganisation har inneburit en mycket tuff arbetsbelastning vilket har gjort att Försäkringskassan har haft vissa svårigheter att hinna med.
Tidigare och tätare samverkan
Från deltagarhåll efterlystes just den typen av nätverkande som Cecilia beskrivit, mellan medarbetaren, arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och vården. Nu såg man fram emot tidigare och tätare kontakter.
Grunden är bra rutiner
Anders Edenman, chefsjurist och arbetsrättsexpert på Skogs- och lantarbetsgivarna, beskrev arbetsgivarens ansvar ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Grunden i rehabiliteringsarbetet är, enligt Anders Edenman, bra rutiner. ”När något händer ska man bara behöva trycka på knappen.” Det är inte minst viktigt när det kommer till en tvist. Då gäller det att man som arbetsgivare har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar. Det innebär bland annat att alla steg i rehabiliteringsprocessen ska vara avbockade och att arbetet har dokumenterats, att man agerat aktivt och konstruktivt och i samverkan med arbetstagaren och (om arbetstagaren så önskar) facket och att man faktiskt har nått vägs ände, det vill säga gjort allt man kunnat för att hjälpa arbetstagaren tillbaka.
Svårt bedöma arbetsförmåga
Kerstin Ekberg, professor på Hälsouniversitetet i Linköping, ansåg att rehabiliteringskedjan understryker vikten av att komma igång tidigt. Fördröjningar, exempelvis på grund av passiva arbetsgivare eller vårdköer kan vara förödande för chansen att komma tillbaka. Samtidigt vilar bedömningen av arbetsförmågan på mycket skakig grund, anser Kerstin Ekberg. Försäkringskassan har liten möjlighet att få insyn i arbetsplatsens krav och det är inte alltid det finns en företagshälsovård inkopplad.
Vad händer när medarbetaren kommer tillbaka?
Kerstin Ekberg berättade att forskning visar att arbetsanpassning är viktigare än klinisk behandling för att få tillbaka en sjukskriven medarbetare. Hon visade också på vikten av kontakter mellan vårdgivaren och arbetsplatsen för att skapa förståelse för vad som behöver anpassas. Dessutom är goda relationer mellan alla inblandade parter en förutsättning. Kerstin Ekberg pekade på att företagens policys kring rehabilitering oftast bara sträcker sig fram till att den sjukskrivne är tillbaka. Men vad händer sedan? Hur väl fungerar den anpassade arbetet och vad innebär det för arbetskamraterna? En anpassning får inte äventyra arbetsmiljön för andra medarbetare, men i praktiken anpassar sig arbetskamraterna ofta ändå, av lojalitet med sin kamrat.
Företagshälsovården en outnyttjad resurs
En aktör som under dagen nämndes ofta som en, i många fall dåligt utnyttjad, resurs var företagshälsovården. Företagshälsovården kan utgöra den brygga mellan arbetsplatsen och Försäkringskassan som behövs för en rättvisande bedömning av arbetsförmåga. ”Företagshälsovården avspeglar arbetsgivarens krav. Man får den hjälp man begär och betalar för”, konstaterade Jan-Åke Brorsson.