Bliwa Stiftelsen

Bliwa Livförsäkring grundade Bliwa Stiftelsen 2002 med syftet att stödja arbete kring stärkt hälsa och rehabilitering.

Ansvaret för förvaltningen av stiftelsen har nu övergått till Prevent och stiftelsen har därmed bytt namn till Stiftelsen för en hållbar arbetsmiljö och hälsa. För frågor kontakta Maria Schönefeld, vd för Prevent, maria.schonefeld@prevent.se

Prevent är en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Prevents verksamhet omfattar förmedling av kunskap, genom bland annat utbildningar om hur man genom ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete kan skapa framgångsrika företag där alla är säkra och mår bra. Besök www.prevent.se.

Bliwastipendiet

Under åren 2009 – 2013 delade Bliwa Stiftelsen ut fem stipendium till personer som bedriver forsknings- och utbildningsinsatser för ett hållbart arbetsliv.

Läs mer om stipendiaterna och deras projekt.

Projekt

Under åren 2002 – 2009 bedrev Bliwa Stiftelsen projekt i samarbete med företag och organisationer på den svenska arbetsmarknaden. I dagsläget har inte Bliwa Stiftelsen någon projektverksamhet.

Läs mer om projekten nedan.

Hållbara chefer

Hållbara chefer var ett forsknings- och utvecklingsprojekt, i samarbete mellan Ledarna, Almega, Sveriges Kommuner och Landsting och Bliwa Stiftelsen Bliwa Stiftelsen

Ledarna hade identifierat behovet av att förstärka en hälsosam ledarskapsroll hos målgruppen nya chefer. I den inledande dialogen med Ledarna beslutades att bjuda in arbetsgivarorganisationerna Almega och Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet inleddes med en förstudie under hösten 2006 och resultatet låg till grund för huvudprojektet som pågick mellan 2007 och 2009. 90 nyblivna chefer från näringsliv, kommuner och landsting och deras arbetsgivare deltog i ett ettårigt chefsutvecklingsprogram med start hösten 2007. Chefsutvecklingsprogrammet genomfördes av Kontura International AB.

Bakgrund

Många pekar på att svenskt arbetsliv befinner sig i en brytningstid, där stora utmaningar väntar för de svenska cheferna. Cheferna ska leverera resultat, stötta medarbetare och organisation och samtidigt hitta balans i sina egna liv. Balansen handlar om att kunna prioritera och improvisera, att vara flexibel och ta hänsyn till omvärldsförändringar och samtidigt vara målmedveten och visionsdriven. En betydande faktor är konsekvenser för hälsan, att cheferna ska orka och klara av att vara chefer med de krav som ställs och i den miljö som de ska verka. Av Ledarnas Chefsbarometer, en årlig Temo-undersökning som genomförs för att få en bild av chefernas situation i Sverige framgår att kraven från såväl arbetsgivare som medarbetare har ökat. Varannan chef har svårt att hinna med personalrelaterade arbetsuppgifter och var tredje chef anser sig arbeta för mycket. Av Ledarnas webbundersökning, Chefspanelen framgår att tre av fyra chefer vid någon tidpunkt upplevt sig utmattade eller deprimerade på grund av arbetet.

Målet - Den viktiga balansen

En hållbar chef definieras som "En chef som långsiktig kan och vill verka som chef". Målet var att chefer som hade deltagit i chefsutvecklingsprogrammet skulle uppleva en ökad känsla av välbefinnande samt ökad motivation för att utvecklas och aktivt vilja verka som chef över tid. Inom två år skulle förutsättningarna för en hälsosam ledarskapsroll ha utvecklats, dels hos deltagarna i chefsutvecklingsprogrammet och dels på de arbetsplatser där deltagarna är verksamma. Det övergripande målet var att ge förutsättningar för en hälsosam ledarskapsroll och därmed skapa möjlighet att utöva ett ledarskap som bidrar till bättre verksamhetsresultat.

Målgrupp

Målgruppen för projektet var personer som hade varit verksamma i 1-4 år som chef och deras arbetsgivare. Totalt omfattade projektet cirka 90 chefer, med en jämn fördelning av män och kvinnor. Projektet eftersträvade även en jämn fördelning av deltagare från offentlig sektor (kommuner och landsting) och privata näringslivet. Urvalet av deltagare skedde genom ett antagningsförfarande.

Chefsutvecklingsprogrammet – En känsla av sammanhang

Projektets värdegrund vilade på en modell av Aaron Antonovsky som beskriver vissa grundläggande mänskliga behov som skapar hälsa och välbefinnande. Idén bygger på människors behov av att uppleva en känsla av sammanhang men kan också översättas till att gälla organisationens hälsa.

Programmet omfattade 12 dagar och pågick under ett år. Programmet byggde på föreläsningar varvat med reflektion, interaktion och erfarenhetsutbyte. Programmets hörnstenar var:

  • Ledarskapets förutsättningar
  • Mitt ledarskap
  • Verka i förändring
  • Lika och olika

Resultat

En vetenskaplig utvärdering av chefsutvecklingsprogrammet pågick under hela projekttiden. Utvärderingen genomfördes av Lund University Education AB. Läs rapporten från den vetenskapliga utvärderingen

Utifrån resultaten togs en idéskrift fram som stöd i arbetet för en hälsosam ledarskapsroll. Idéskriften är tänkt att vända sig såväl till aktuell målgrupp som till andra företag och organisationer. Läs idéskriften

I projektet togs även fram en checklista för att kartlägga hållbarheten i en organisation. Listan kan även tjäna som underlag för en diskussion om vilka mål man behöver sätta upp för att skapa hållbarhet. Läs checklistan

Livsverktyget – rehabiliteringsutbildning för chefer

Sjukfrånvaro innebär stora kostnader för företag i form av produktionsstörningar, kvalitetsbrister och oro bland medarbetare. Det är viktigt, såväl mänskligt som företagsekonomiskt, att agera tidigt för att förebygga sjukskrivning och att erbjuda tidig rehabilitering. Därför bjöd Livsmedelsföretagen, Unionen och Bliwa Stiftelsen in linjechefer inom livsmedelsbranschen till en unik utbildningssatsning "Livsverktyget – rehabiliteringsutbildning för chefer" för effektiv rehabilitering och praktiskt rehabiliteringsarbete.

Ökad trygghet i chefsrollen

Medlemsföretag med fler än 50 anställda fick delta i utvecklingsprojektet som pågick mellan 2005 och 2009. Livsverktyget syftade till att genom utbildning, praktiska verktyg och samverkan, stärka chefer i rehabiliteringsarbetet. Målet var att de chefer som deltagit i satsningen skulle få förutsättningar för att bättre kunna hantera sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesser och få en ökad trygghet i chefsrollen. Med verktyg för ett effektivare rehabiliteringsarbete ökar förutsättningarna för friskare medarbetare och därigenom ökad produktivitet och lönsamhet.

Linjechefer med personalansvar erbjöds en tredagars internatutbildning med fokus på roll och ansvar i det praktiska rehabiliteringsarbetet. Cirka 240 utbildningsplatser erbjöds vid sammanlagt 16 tillfällen runt om i landet. Utbildningen genomfördes av Metodicum AB. Högre chefer bjöds till en konferens tänkt att ge en helhetssyn över området rehabilitering utifrån ett strategiskt perspektiv.

Webbaserat stöd för praktiskt rehabiliteringsarbete

För att erfarenheterna av projektet även skulle kunna tillämpas inom andra företag och organisationer var en vetenskaplig utvärdering en viktig del i Livsverktyget. Utvärderingen genomfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. IVL fick även i uppdrag att identifiera vilket stöd deltagarna fortsättningsvis var intresserade av i det praktiska rehabiliteringsarbetet. Resultatet från sammanställningen visade att deltagarna ville ha ett web­baserat stöd.

Som ett led i att sprida resultat och lärdomar från projektet såväl till projektets målgrupp som till övrigt arbetsliv utvecklades Rehabverktyget - ett webbstöd i praktiskt rehabiliteringsarbete för linjechefer. Rehabverktyget var konkret, enkelt och användarvänlig och hade fokus på områden som gällande lagar och regler, ansvars- och rollfördelning, praktiska exempel och samverkan. Webbstödet var tillgängligt för svenskt arbetsliv i stort från 2009 till 2014.

Läs rapporten från projektet

Jobba frisk

"Att inte vara sedd och lyssnad på är en lika stor hälsorisk som livslångt rökande"
James House (citat hämtar ur PersonalDialogs utbildning)

Jobba friskt var ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Fackförbundet ST och Bliwa Stiftelsen. Syftet var att stärka det lokala arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet som ett led i att bidra till ett långsiktigt hållbart arbetsliv med bättre livskvalitet och förbättrade verksamhetsresultat. Med partsgemensamt deltagande har 600 utbildningsplatser erbjudits inom tre utbildningsprogram.

De utförare och program som erbjöds var:

Friska chefer och medarbetare, Bosse Angelöw, Nova FuturaPersonalDialog för friska arbetsplatser, Rolf Gustafson, Stiftelsen Stora SköndalRehabilitering av långtidssjukskrivna med stressdiagnoser, Alexander Perski och Kerstin Jeding, Stressmottagningen.

Åtta myndigheter, Arbetsmarknadsverket, Försäkringskassan, Integrationsverket, Kriminalvårdsverket, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Polisen och Statens Institutionsstyrelse deltog i projektet.

Resultat

I december presenterades projektets slutrapport där det konstaterades att goda resultat uppnåtts på individnivå. 80 procent av deltagarna i utbildningen Friska chefer och medarbetare har påbörjat olika aktiviteter för att stärka sin egen hälsa i form av: livsstilsförändringar, förändrade attityder och tankemönster och påverkan på den egna arbetssituationen. Bland deltagarna i PersonalDialog för hälsosamma arbetsplatser minskade stressymptom och utmattningssymtom märkbart under den tid då utbildningsprogrammet pågick. Deltagarna i Rehabilitering av långtidssjukskrivna med stressdiagnoser ansåg att kunskaperna var givande men svåra att tillämpa.

Framgångsfaktorer

Jobba friskt slår fast några viktiga framgångsfaktorer i det fortsatta arbetet för att stärka det lokala arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet:

Strategiskt vägval – arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågorna måste vara en del av den strategiska verksamhetsplanen, inte en sidovagn.Insatser som kopplas till det systematiska arbetsmiljöarbetet – göra behovsanalys, säkerställa resurser, sätta mål, mäta effekter och utvärdera metoder och arbetssätt.Förankring – på alla nivåer, inklusive en klart definierad plan för hur nya kunskaper ska tas om hand i verksamheten.Långsiktighet – i synnerhet i verksamheter där omorganisationer, neddragningar och nya direktiv hör till vardagen, annars finns risk för motsatt effekt (tappade sugar och frustration).Dialog, erfarenhetsutbyte, samverkan – bland annat vikten av partsgemensamt arbete som förstärker effekter av utbildningsinsatser och ökar samsyn och genomslag.

Lärdomar

Projektet visar att det verkligen är en ödesfråga att jobba friskt, och definitivt en betydande konkurrensfaktor för arbetsgivare, såväl för att attrahera som för att behålla och utveckla medarbetare. Hälsosamma arbetsplatser som kännetecknas av arbetsglädje ger effektivare organisationer och bättre resultat. Vinnare är de organisationer som har en helhetssyn som innefattar såväl hälsofrämjande- förebyggande- som tidiga rehabiliteringsinsatser. Det sociala stödet och möjligheten att ventilera och få sina upplevelser bemötta har både en läkande och förebyggande effekt. Det ger också signaler som gör att vi kan reagera snabbare och skapa tidiga insatser både innan och efter något har hänt.

I anslutning till slutkonferensen lanserades Jobba friskt – en inspirationsskrift, ett praktiskt stöd med utgångspunkt i de deltagande myndigheternas önskemål om ett enkelt, tydligt material med många praktiska övningar och frågeställningar som direkt kan användas i det fortsatta lokala arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet.

Läs inspirationsskriften

Läs rapporten från projektet

Vi kör för hälsan

2004, stiftelsens första verksamhetsår, samarbetade stiftelsen med Sveriges Åkeriföretag i Vi kör för hälsan. Projektet hade sin utgångspunkt i befintlig forskning och kunskaper kring åkarnas yrkessituation och hälsoproblem. Syftet var att bevisa att man kan påverka livsstilen och därmed förebygga ohälsa och förbättra hälsa. Genom utbildning satsade man på att förändra de livsstilsfaktorer som påverkar hälsan med fokus på ökad fysisk aktivitet. 300 delägare och anställda vid sju lastbilscentraler deltog.

Åkarnas livsstil

En lastbilscentral är oftast ett lokalt företag som ägs av de anslutna åkeriföretagen. Åkarna är egna företagare som har överlåtit det mesta av transportförsäljningen samt fakturering, marknadsföring, gemensamma inköp med mera åt lastbilscentralen. Arbetsdygnet skiftar beroende på antalet uppdrag. Arbetstiderna är oregelbundna och det kan vara svårt att planera in pauser. Administration och bokföring sköts ofta på fritiden. Helgerna går ofta åt till att reparera och underhålla fordonen. Kort framförhållning – och en svårorganiserad vardag – är några typiska problem. Hård konkurrens i branschen bidrar till att det blir svårt att tacka nej till uppdrag. Åkarna själva beskriver hur anhopningen av uppdrag påverkar familjelivet. Det blir svårt att tala om exakt när man kommer att kunna vara hemma, eftersom trafiken och uppdragen inte låter sig påverkas. Ovisshet blir en del av jobbet.

Utbildningen

Syfte: Att bygga in hälsa i lastbilscentralens och åkarnas vardag. Genom arbete med värderingar, attityder och ett genomtänkt hälsoprogram motivera och engagera både medarbetare och chefer i hälsoarbetet. Hälsoambassadörens roll är att inspirera medarbetare och åkare till en bättre livsstil. Deltagarna får individuell coachning och uppföljning om hur de kan förbättra sin livsstil.

Genomförande: Informations- och startmöte för samtliga deltagare, 2-dagars utbildning av hälsoambassadörer, coachning, månadsbrev, individuell hälsovägledning, handlingsplaner tillsammans med vd, hälsodagar innehållande teoretiska och praktiska kunskaper olika friskfaktorer, prova-på aktiviteter och en livsstilkurs.

Innehåll: Programmet innehåller seminarier om bland annat konkreta handlingsplaner för hälsofrämjande arbete, kommunikationsstrategi, gruppaktiviteter som syftar till att öka kunskapen om den egna livsstilen och hur man med enkla medel kan förbättra sin hälsa. Den enskilde deltagaren får två personliga hälsoprofilmätningar.

Erfarenheter och resultat

Projektet avslutades i december 2005. Erfarenheterna från projektet har tagits tillvara i en praktiskt användbar handbok – en manual. Manualen möjliggör för lastbilscentralerna att fortsätta sitt hälsofrämjande arbete men även att sprida kunskapen vidare till andra åkerier och deras medarbetare. Till grund för manualen ligger en rapport från projektet.

Läs manualen för ett hälsosammare arbetsliv

Läs rapporten från projektet

Utbildningsansvarig: Lena Tolf, hälsostrateg.