Bliwastipendiet

Under åren 2009 – 2013 delade Bliwa Stiftelsen ut fem stipendier till personer som bedrev forsknings- och utbildningsinsatser för ett hållbart arbetsliv. Här presenteras stipendiaternas arbeten.

Från 2016 förvaltas stiftelsen av Prevent under namnet Stiftelsen för en hållbar arbetsmiljö och hälsa.

Kan grupptryck få oss att träna mer?

Bliwastipendiet 2013 går till Danilo Garcia, forskare vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi vid Sahlgrenska Akademin för hans projekt om effekten av schemalagd gruppträning på arbetstid. Projektet ska ge svar på hur arbetsklimat, prestation, hälsa, välbefinnande och attityder till friskvård påverkas.

Tillsammans med Trevor Archer, professor i biologisk psykologi vid Psykologiska Institutionen vid Göteborgs Universitet, ska Danilo Garcia även undersöka betydelse av den sociala kontexten för människors beteende när det gäller träning. Har det någon effekt på träningsbeteendet om man får möjlighet att träna tillsammans med sina kollegor på arbetstid jämfört med om man ges samma möjlighet till träning på arbetstid men på egen hand? Det handlar alltså såväl om fysiska som sociala faktorer.

Tränar tillsammans

Projektet har tillgång till en arbetsplats med cirka 500 anställda. Arbetsuppgifterna innebär olika typer av kontorsarbete och därmed mycket stillasittande. Interventionen består i att de anställda dels erbjuds en hälsoundersökning dels under en period (6-12 månader) tränar tillsammans med kollegor en timme per vecka på ett gym i närheten av arbetsplatsen. Kontrollgruppen har tillgång till arbetsplatsens vanliga friskvårdsinsats men deltar inte i den schemalagda gruppträningen.

Effekter för individen och arbetsplatsen

Effekterna av insatserna på individnivå kommer att mätas med en rad olika instrument. Dessutom kommer arbetsgivaren att bistå med uppgifter om arbetsprestation och sjukfrånvaro.

- Projektet ställer intressanta och relevanta frågor om vad som påverkar människors beteende när det gäller träning: Vilken betydelse har faktorer som det sociala sammanhanget och schemaläggningen, att träningen blir styrd i tid och plats istället för att individen själv kan välja? Projektet bedöms ha goda förutsättningar att generera resultat som både kan komma till praktisk nytta inom ett högaktuellt område men även bidra till den akademiska kunskapsutvecklingen, säger Carina Lindström, sekreterare i Bliwa Stiftelsen.

Mia von Euler ska minska risken för stroke

2012 års Bliwastipendium på 500 000 kronor går till Mia von Euler, docent i neurologi, överläkare vid Södersjukhuset och föreståndare för Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset.

Stroke drabbar 30 000 personer om året i Sverige. Hälften av dem dör eller får bestående funktionshinder. Av de drabbade är 6 000 personer i arbetsför ålder. Efter en stroke är risken att drabbas igen 20-25 procent. Det finns ett stort behov att förbättra stödet till patienter för att säkerställa att man fullföljer sin behandling och medicinering. Att patienter avbryter sin medicinering och inte fullföljer behandlingen efter en stroke är ett stort problem och ökar risken för återinsjuknande.

- Mia von Eulers projekt omfattar både forskning och utbildning och spänner över flera områden såväl kliniskt och medicinskt som organisatoriskt. Det ska bli mycket spännande att se vad studien visar och jag är övertygad om att insatsen kommer att påverka livet till det bättre för väldigt många människor, säger Carina Lindström, ledamot i stipendiekommittén.

Förbättra det förebyggande arbetet

Mia von Euler, docent i neurologi och överläkare vid Södersjukhuset och föreståndare för Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, har tillsammans med Docent Björn Wettermark och Dr Jan Hasselström, fått Bliwastipendiet på 500 000 kronor för genomförande av projektet ”Förbättrad prevention av stroke”. Målet för projektet är att förbättra förebyggande behandling av TIA* och stroke och därmed minska antalet patienter som återinsjuknar.

- Idag har vi ganska goda kunskaper om de vanligaste orsakerna till stroke och vilka förebyggande insatser som kan göras, säger Mia von Euler. Problemet är att vi inte alltid vidtar det åtgärderna eller inte lyckas motivera patienterna att följa rekommendationerna. Ett annat problem är att patienter ”kommer bort” och inte identifieras på vårdcentralen och därmed inte får tillgång till det stöd som de kan behöva av sin husläkare.

Skillnader i behandling mellan olika grupper

Projektet ska undersöka hur arbetet går till för att förebygga stroke hos patienter som tidigare har haft TIA* eller stroke. Finns det skillnader mellan olika vårdcentraler, mellan kön, åldersgrupper och mellan grupper med olika socioekonomisk status?

Studien ska också påverka hur läkare på vårdcentralerna arbetar. Genom att återkoppla och erbjuda utbildning kring forskningsresultaten, ska husläkare få ökade kunskaper och bättre metoder för åtgärder och uppföljning av patienter. På så sätt hoppas man kunna optimera behandlingen och minska risken för återinsjuknande.

- Studien randomiserar alla Stockholms vårdcentraler i två grupper varav den ena gruppen får riktad återkoppling. Visar vår utvärdering att detta förbättrar patienternas förebyggande behandling så kommer vi att införa det för alla vårdcentraler i Stockholm och hoppas att sedan kunna exportera arbetssättet till resten av Sverige, säger Mia von Euler.

*En TIA är en övergående attack som signalerar att blodflödet i något av hjärnans kärl har stoppats eller hämmats under en kortare tid. Symptomen är desamma som uppstår vid stroke, men de är mer kortvariga och går tillbaka inom högst ett dygn. En TIA är en allvarlig varningssignal eftersom cirka 10 procent av dem som drabbas av en TIA drabbas av stroke inom två dygn.

Dan Hasson tar hälsoarbetet från mätning till handling

2011 års Bliwastipendium går till Dan Hasson, forskare vid Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Dan Hasson får 500 000 kronor för att genomföra ett forskningsprojekt som ska visa hur man omvandlar data från hälso- och stressmätningar och arbetsmiljökartläggningar till konkreta åtgärder.

Dan Hasson har inom ramen för sin tidigare forskning utvecklat HealthWatch.se som är ett webbaserat system för stresshantering, hälsopromotion och systematiskt arbetsmiljöarbete. Verktyget har vetenskapligt dokumenterade positiva effekter och används för närvarande av cirka 4000 medarbetare i 10 olika tjänstemannaföretag.

Enkelheten är kärnan

Bliwastipendiet ska gå till forsknings- eller utbildningsinsatser inom förebyggande eller rehabiliterande hälsoarbete. Det är också viktigt att insatsen bidrar till kunskapsspridning och kommer många människor till nytta. Dans projekt är ett mycket bra exempel på detta.

- I alltför många fall stannar resultatet av mätningar av hälsa och arbetsmiljö på pappret. Storheten i Dan Hassons verktyg är enkelheten som gör det möjligt med upprepade mätningar. Det ger en bild av hur hälsoläget förändras över tid och gör det möjligt att agera direkt, innan problemen uppstår. Det ger även upphov till fantastiska mätdata som kan ge viktiga ledtrådar i kampen mot ohälsa i arbetslivet. Det är för att nysta i de här ledtrådarna som Dan har fått Bliwastipendiet 2011, säger Carina Lindström, ledamot i stipendiekommittén.

Bedöma och hantera risker i tid

Dan Hasson får Bliwastipendiet 2011 för att kunna bedriva forskning på data som genereras från ESF-projektet Arbeta med flyt där HealthWatch.se används som verktyg. Syftet är att öka kunskapen om hur resultat från användandet ska kunna omvandlas till konkreta underlag för verksamhetsstyrning och prioriteringar kring frågor som berör medarbetarhälsa och positiv arbetsmiljö.

- Bliwastipendiet ska jag använda för att få en rikare kunskap om hur vi i praktiken kan främja hälsa, arbetsglädje och effektivitet på arbetsplatsen samt motverka stressrelaterade långtidssjukskrivningar. Vi samlar in unika data genom många upprepade mätningar på en stor grupp. Dessa data kommer att förse oss med kunskap om hur man i framtiden kan finna, bedöma och hantera risker i ett tidigt skede, säger Dan Hasson.

Frågeställningar som kommer att belysas i projektet är:
• Går det att beräkna valida gränsvärden för olika enkätfrågor/index för att kunna predicera olika utfall och risker?
• Vad kostar arbetsrelaterad ohälsa och produktivitetsnedsättning för de olika organisationerna?
• Finns det systematiska årstidsvariationer i enkätsvar?
• Vad kännetecknar anställda som aktivt använder det webbaserade programmet?

AstraZeneca minskar stressen

Ett av de företag som använd HealthWatch längst är AstraZeneca.

- Att arbeta och investera i proaktiva åtgärder för AstraZenecas medarbetares hälsa och välbefinnande tror vi är ett effektivt sätt att reducera stressrelaterad ohälsa" säger Margareta Winberg, SHE Management System Lead, Sverige på AstraZeneca.

Mobilen hjärtats nya livboj – teknik som räddar liv

Ett världsunikt svenskt projekt tilldelas årets Bliwastipendium. Jacob Hollenberg, medicine doktor, ska tillsammans med forskningsgruppen kring hjärtstopp på Södersjukhuset, genom sitt projekt öka överlevnaden vid plötsligt hjärtstopp. Via mobiltelefon samordnas hjärt- lungräddningsutbildade personer med ett nationellt register för hjärtstartare. På så sätt kortas tiden från larm till insats.

När ett larm om misstänkt plötsligt hjärtstopp kommer in till SOS Alarm skickas omgående en ambulans till den drabbade. Vid plötsligt hjärtstopp är varje minut i väntan på hjälp skillnaden mellan liv och död. I trafikinfarktens centrala Stockholm tar det idag till exempel två minuter längre för ambulansen att komma fram till rätt adress än det gjorde 2002 och inget tyder på att denna tid kommer att kunna bli kortare. För att kunna rädda fler liv blir det därför allt viktigare att människor i närheten av en olycksplats kan gå in och agera vid ett hjärtstopp. Jacob Hollenberg och hans forskningskollegors världsunika projekt är det första i sitt slag för att via mobil positionering snabbt hitta den hjälpen.

SMS-livräddare med tillgång till hjärtstartare

I dagsläget är över 2 miljoner personer i Sverige utbildade i hjärt-lungräddning. Därtill finns 1 659 registrerade hjärtstartare tillgängliga för allmänheten runt om i landet. En samordning av dessa tillgångar är en viktig nyckel till ökad överlevnad. Idag finns redan en särskild mobiltjänst i bruk i Stockholm, SMS-livräddare. När någon ringer SOS Alarm om förmodat hjärtstopp skickas en förfrågan ut till dem som aktivt anmält sig som SMS-livräddare. Alla som befinner sig inom en viss radie från olycksplatsen får ett meddelande i sin mobil med besked om var den drabbade finns. Livräddare anslutna till tjänsten kan då bege sig till den drabbade för att utföra hjärt- lungräddning.

Teknik i hälsans tjänst

Forskarna på Södersjukhuset, som står bakom det världsunika projektet som idag får Bliwastipendiet, hoppas nu kunna öka överlevnaden genom att SMS-livräddare också ska få information om var närmaste hjärtstartare finns.

- Jacob Hollenberg får tillsammans med sina forskarkollegor årets Bliwastipendium för att vi tror att kunskaperna som genereras i deras projekt kan få stor betydelse både för förbättrad överlevnad och att de överlevande i större utsträckning kan återgå till sitt normala liv. Projektet är innovativt och omfattar både forskning och utveckling samt ett spännande sätt att använda teknik i hälsans tjänst, säger Carina Lindström, sekreterare i Bliwa Stiftelsen.

500 000 till utveckling och utvärdering

Bliwastipendiet på 500 000 kronor delas ut på Bliwadagen på Grand Hotel i Stockholm onsdagen den 27/10 klockan 13.30-14.30. Pengarna ska användas för att vidareutveckla och länka samman projektet SMS-livräddare med hjärtstartarregistret. Projektet inkluderar även hjärtstopp i hemmet, som tidigare ansetts omöjligt att nå för publika hjärtstartare. Satsningen omfattar också en omfattande vetenskaplig utvärdering av projektet.

Bliwastipendiet delas ut varje år till forskare eller praktiker som genomför målinriktade forsknings- eller utbildningsinsatser inom förebyggande eller rehabiliterande hälsoarbete. Stipendiet är i år 500 000 kronor och delas ut av Bliwa Stiftelsen som grundades 2002 av Bliwa Livförsäkring.

Läs mer på:
www.smslivraddare.se
www.hjartstartarregistret.se

Bliwastipendiet 2009 till verktyg för arbetsbedömning

Lisa Schmidt från IVL får Bliwastipendiet på 300 000 för att i samarbete med företagshälsovården utveckla ett verktyg som ska som ska hjälpa långtidssjukskrivna att komma tillbaka till arbetet. 

Hur hjälper man en person som blivit sjuk tillbaka till arbetet igen? Naturligt nog fokuserar man oftast på att bota det sjuka, och det är en bra början. Men sedan måste man också fundera på om det är något i arbetet som personen inte längre kan göra eller som påverkar honom eller henne negativt. För att göra den bedömningen krävs goda kunskaper om vad arbetet ställer för krav. Det är ett verktyg för den bedömningen som Bliwastipendiet 2009 ska finansiera.

Smartare rehabilitering

− Min forskning ska ge smartare rehabilitering. När någon blir långtidssjukskriven läggs ofta allt fokus på personens fysiska ohälsa. Men jag ska istället titta på arbetsplatsen och se vilka krav arbetet ställer, säger Lisa Schmidt.

Lisa Schmidt är beteendevetare och arbetar med arbetsmiljö- och jämställdhetsprojekt på avdelningen för Arbetsmiljö och miljömanagement vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hennes projekt handlar om att vidareutveckla ett verktyg som gör det möjligt att kartlägga psykosociala och arbetsorganisatoriska arbetsförhållanden.

Enkel bedömning av arbetets krav

Målgruppen för verktyget är praktiker inom företagshälsovården som arbetar med rehabiliteringsärenden och som behöver en metod för att objektivt kunna bedöma arbetets krav och identifiera åtgärder som underlättar återgång i arbetet för företagare och tjänstemän.

- Genom Föreningen Svensk Företagshälsovård har jag fått kontakt med flera företagshälsovårdscentraler som är intresserad av att delta i utvecklingsarbete. Det finns ett uttalat behov av verktyg för att kartlägga arbetets krav och förutsättningar på det här området till exempel vid en arbetsförmågebedömning, berättar Lisa Schmidt.

Utveckling i samverkan med Företagshälsovården

Ett nätverk av de företagshälsovårdscentraler kommer att pröva och utvärdera verktyget under utvecklingen. På så sätt utvecklas verktyget i samverkan med de praktiker som är tänkta att använda det.

Nätverksträffarna ger tillfälle till erfarenhetsutbyte och lärande för de deltagande företagshälsovårdsföretagen. Men den stora nyttan kommer när det förenklade verktyget kan användas rutinmässigt av samtliga företagshälsovårdsenheter i Sverige.

Mer om Bliwastipendiet

Bliwastipendiet kommer att delas ut årligen med start i år. Stipendiet går till en person eller företag som genomför målinriktade forsknings- eller utbildningsinsatser inom förebyggande eller rehabiliterande hälsoarbete. Det kan vara forskare eller praktiker inom områden som HR, arbetsmiljö och hälsa eller företagshälsovård.