Gå till innehållet
folkmassa på gatan

Så påverkade pandemin den psykiska ohälsan

Under pandemin har den psykiska ohälsan ökat och nu finns en risk att fler kommer att behöva stöd när samhället öppnar igen. För många finns det stöd att få via företagshälsovården och att få hjälp tidigt kan göra stor skillnad.

Redan tidigt under pandemin kom det oroande rapporter om effekterna på den psykiska hälsan. Oro för viruset och isolering sågs som två tydliga risker för vårt välmående. Under den första hösten med viruset steg antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa till rekordnivåer och omställningen på grund av pandemin sågs då som anledningen. Sedan stannade den negativa utvecklingen av lite.

– Vi såg en stor förändring i början av pandemin och upplevde ett stort tryck kring psykisk ohälsa. Då förberedde vi oss för att det skulle eskalera snabbt, men det har inte blivit så illa som många trodde, säger Annica Lundström, skadechef på Bliwa.

 

Fler deprimerade

Mörkertalet kan vara stort. En studie från Uppsala universitet visar att den psykiska ohälsan ökat kraftigt under pandemin. I undersökningen anger 30 procent av deltagarna att de led av depression, jämfört med 10,8 procent i en jämförbar studie från 2013.

I den nya undersökningen visade det sig att 24 procent hade ångest, jämfört med 14,7 procent i den äldre undersökningen. Totalt svarade 1 500 personer på undersökningen och några begränsningar finns med resultatet, till exempel var 74 procent av de som svarade kvinnor och de flesta av deltagarna var i åldern 18–40 år.


De drabbas oftast

Något som är tydligt i undersökningen är att de som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa är de som har en historia av mental ohälsa, men även de som har dålig fysisk hälsa eller oroar sig för sin ekonomi löpte större risk att må dåligt. När det kom till ålder var det personer mellan 18 och 30 år som drabbades.

Att de här siffrorna inte gjort större avtryck i sjukskrivningsstatistiken kan bero på distansarbetet, något som gjort det svårare för chefer att upptäcka tidiga tecken.

– Chefer har inte haft det lätt när de ofta bara träffat sin medarbetare digitalt. Alla har inte haft på kameran under mötet och många som mår dåligt kan hålla ihop det en halvtimme för en avstämning, säger Annica Lundström.


Finns hjälp att få

När nu fler är tillbaka på kontoren blir det en ny stor omställning som kan slå hårt mot de som redan mår dåligt. Något som ökar risken för att fler ska behöva stöd under hösten och vintern.

– Det kan vara en verklig utmaning att jobba med de här frågorna eftersom det är svårt att säga vad de beror på. Om det har med arbetssituationen att göra är det arbetsgivarens ansvar, säger Annica Lundström.

För den som mår dåligt finns det ofta hjälp att få. De flesta arbetsgivare har någon form av företagshälsovård som du som anställd kan vända dig till. Om det skulle gå så långt att du blir långtidssjukskriven kan du få ersättning från sjukförsäkringen.

– Om du skulle bli sjukskriven under en längre tid kan du dessutom få ersättning från en sjukkapitalförsäkring. Det är ett ganska stort belopp som betalas ut vid ett tillfälle och innebär ekonomisk trygghet under en svår tid, säger Annica Lundström.

Vad är psykisk ohälsa?

Begreppet psykisk ohälsa används som en samlande beteckning för mindre allvarliga psykiska besvär, som till exempel oro och nedstämdhet, samt mer allvarliga symtom, som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

Det finns också en definition av psykisk hälsa. Världshälsoorganisationen WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom.

Källa: Mind och Folkhälsomyndigheten.

infoikon