Gå till innehållet

Fler arbetslösa under lågkonjunktur – så kan du påverkas

Lågkonjunkturen står för dörren och arbetslösheten väntas därmed öka. Orealistiska förväntningar kan göra att du hamnar i ekonomisk knipa om du förlorar jobbet. Här reder vi ut vad som gäller vid arbetslöshet och hur du kan trygga din inkomst.

Under 2023 kommer svensk ekonomi att gå in i en lågkonjunktur, som innebär att efterfrågan på arbetskraft blir lägre och arbetslösheten ökar. Det konstaterar Konjunkturinstitutet i sin senaste prognos. Även Arbetsförmedlingen ser att arbetsmarknaden kommer att påverkas framöver.

– Efter coronapandemin har vi haft en stark arbetsmarknad, men den senaste tiden har framtidsutsikterna försämrats. Om vi går in i en djup lågkonjunktur kommer arbetsgivarna sannolikt att minska sina anställningsplaner, vilket får en negativ påverkan på arbetsmarknaden. Men exakt hur stor påverkan blir är för tidigt att säga, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Om du skulle bli av med jobbet är det bra att veta i förväg hur du påverkas ekonomiskt, för att slippa obehagliga överraskningar.

Vilken ersättning får du som arbetslös?

De flesta svenskar i arbetsför ålder är medlemmar i en a-kassa; en arbetslöshetsförsäkring som täcker en del av inkomstbortfallet om du blir arbetslös. För att ha rätt till ersättning från a-kassan måste du bland annat ha jobbat tidigare, vara inskriven som arbetslös hos Arbetsförmedlingen och vara redo att ta ett nytt jobb direkt.

Hur mycket pengar du får från a-kassan beror på hur mycket du har jobbat, din tidigare inkomst och hur länge du har varit medlem i a-kassan. Du kan få upp till 80 procent av din tidigare lön, men högst 1 200 kronor per dag eller 26 400 kronor per månad innan skatt. Den summan kan du få om du tidigare har haft en månadslön på 33 000 kronor eller mer före skatt.

– A-kassans tak är beroende av politiska beslut och riksdagen kan besluta om en annan nivå. Alla som tjänar mer än a-kassans tak har nytta av en inkomstförsäkring, som är ett viktigt komplement till samhällets skydd. Inkomstförsäkringen ger en ersättning som är beräknad på upp till 80 procent av din genomsnittliga inkomst om du förlorar jobbet, säger Titti Engvall Gerlofstig, produktchef på Bliwa.

 

Så kan du förlänga tiden du får ersättning

En annan sak som är viktig att veta är att ersättningen från a-kassan minskar med tiden. A-kasseperioden är på 300 dagar och maxbeloppet på 1 200 kronor per dag gäller bara under de första 100 dagarna som du är arbetslös. Därefter sänks ersättningen till max 1 000 kronor per dag.

En inkomstförsäkring ger normalt ersättning under 60–180 dagar, beroende på vilket fackförbund du är medlem i, och ger därmed ett ökat skydd under denna period om du tjänar mer än a-kassans tak. I många avtal om inkomstförsäkring är det dessutom möjligt att teckna en tilläggsförsäkring som förlänger tiden du får ersättning, ofta upp till 300 dagar.

– Vi lever i en tid där vi ser hur inflationen, konjunkturen och politiska beslut snabbt kan påverka vår privatekonomi. Även om du just nu känner att du skulle klara dig på en lägre inkomst ett tag, så kan läget vara annorlunda om bara några månader, säger Titti Engvall Gerlofstig, och fortsätter:

– Lågkonjunkturen kan också göra att en eventuell arbetslöshet blir längre. Fundera på vilken lägsta inkomst du skulle klara dig på och under hur lång tid, och se sedan över vilka möjligheter du har att öka skyddet om det behövs. Att skaffa en tilläggsförsäkring till din inkomstförsäkring är ett sätt att garantera dig själv en viss ersättningsnivå vid arbetslöshet, oberoende av politiska beslut.

 

Branscherna som riskerar att drabbas hårdast

Generellt är det de som redan har en lös förankring till arbetsmarknaden som löper störst risk att bli långtidsarbetslösa under en lågkonjunktur, berättar Emil Persson på Arbetsförmedlingen. Det kan till exempel vara ungdomar eller personer med visstidsanställning. Det finns också specifika branscher som lågkonjunkturen kan slå hårdare mot än andra.

– Det finns framför allt två branscher där risken att bli av med jobbet kan öka framöver. Dels handlar det om tjänstesektorn – till exempel hotell, restaurang och detaljhandel – som kan drabbas hårt om hushållen minskar sin konsumtion på grund av högre räntor och inflation. Dels gäller det elintensiva branscher, såsom industrier, som kan få det tufft på grund av de ökade energipriserna, säger Emil Persson.

När arbetslösheten ökar kan det vara klokt att fundera på framtiden och vad du kan göra för att bli ännu mer attraktiv på arbetsmarknaden, genom till exempel kompetensutveckling. Om du blir arbetslös och skriver in dig hos Arbetsförmedlingen får du ett planeringssamtal med en arbetsförmedlare, som kan ge råd och tips på vägen till ett nytt jobb eller studier.

Det kan också vara klokt att överväga att bli medlem i ett fackförbund, om du inte redan är det. Ett medlemskap ger dig inte bara trygghet i form av råd, stöd och försäkringar när du är anställd – många fackförbund erbjuder också karriärcoachning och andra verktyg som kan vara en viktig hjälp om du blir arbetslös.

Behovsguiden

Bli rätt försäkrad med Behovsguiden

Tycker du försäkringar är krångliga och svåra att överblicka? För att göra det enklare för dig har vi tagit fram en ny digital tjänst som vi kallar Behovsguiden. När du svarat på frågorna i guiden får du reda på vilka försäkringar du har idag - både hos oss och andra försäkringsbolag - och vilka du kan behöva utifrån just din livssituation. 

Behovsguiden är kostnadsfri och tar cirka 5 minuter att göra. 

Publicerad  2 januari 2023.

 

Läs fler artiklar