Gå till innehållet

Stresstesta din ekonomi när boendekostnaderna ökar

Räntorna höjs nu i stadig takt och det börjar redan bli kännbart i plånboken för de som har lån på sin bostadsrätt eller hus. I oroliga tider är det en bra idé att stresstesta din ekonomi så att du klarar eventuella förändringar. Så här gör du.

Inflationen i Sverige har under senaste tiden ökat kraftigt och för att råda bot på den har Riksbanken höjt reporäntan, något som direkt fått effekt på bolåneräntorna. Om du bor i en bostadsrätt är det inte bara du som har lån, föreningen har ofta ett lån som betalas av genom avgifterna. När räntan stiger kan också avgiften stiga.

Varför stresstesta ekonomin?

Ett stresstest har ingenting med stress att göra, utan är ett sätt att testa hur någonting fungerar under speciella förhållanden. I det här exemplet fokuserar vi på hur din ekonomi skulle påverkas; dels av högre räntor, dels om vissa förutsättningar i ditt liv förändras. Tanken med testet är att du ska känna dig trygg med din ekonomi och se hur du kan bättra på ditt skydd om du vill det.

Hur stor kommer kostnadsökningen att bli?

Det är svårt i dag att veta var det kommer landa. Det vi kan göra är att förlita oss på olika experter och prognoser. För att vi på riktigt ska stresstesta ekonomin är det bra att räkna i överkant, om ökningen sedan blir mindre är det bara positivt.

Redan från nästa år tror SBAB på en rörlig ränta på strax under 3 procent, men att vi inom en snar framtid kommer att behöva vänja oss vid räntor på 4 procent. För att testa din ekonomi bör du därför räkna med en ränta på minst 4 procent. Om du bor i en bostadsrätt får du också räkna med en höjd avgift. HSB har gjort en uträkning som visar att för varje procent som räntan på föreningens lån höjs, höjs din avgift med 7–8 procent. För att göra det enkelt att räkna kan vi utgå från en höjning på 20 procent, då många har en ränta på drygt 1 procent i dag.

"Med kompletterande försäkringar kan du släcka den oro som finns för ökade kostnader."
Victor Sundblad, produktchef på Bliwa

Scenario 1: Du blir av med jobbet

De flesta yrkesverksamma svenskar är med i någon a-kassa, som är ett sätt att få ersättning för förlorad inkomst vid arbetslöshet. Ofta brukar det talas om att du får upp till 80 procent av din lön i a-kassa, men a-kassan har en högsta ersättningsnivå, ett inkomsttak på 33 000 kronor. Det innebär att du får ersättningen beräknad på 80 procent upp till 33 000 kronor, men om du tjänar mer än så får du ingen ersättning för den inkomsten.

Tjänar du mer än 33 000 kronor och är medlem i a-kassan kan du räkna med 26 400 kronor i månaden före skatt om du jobbar heltid. Känner du att den månadsinkomsten är för låg finns det en enkel lösning. En inkomstförsäkring - som du tecknar via ditt fackförbund - täcker upp mellanskillnaden mellan a-kassans högsta ersättningsnivå och din inkomst, dock upp till det inkomsttak som kan finnas i inkomstförsäkringen. Med en inkomstförsäkring kan du räkna med att fortfarande få cirka 80 procent av lönen under en period. Det kan också finnas tilläggsförsäkringar som förlänger ersättningstiden och försäkrar en högre inkomst än vad som ingår i medlemsavgiften.

Scenario 2: Du blir långtidssjukskriven

Vid en längre sjukskrivning får du ersättning från Försäkringskassan för förlorad inkomst. Även här tror många att de får ut 80 procent av lönen vilket stämmer, men det finns ett tak på max 1 218 kronor per dag. Om du skulle vara sjuk i mer än ett år sänks ersättningen från 80 till 75 procent.

Har du tjänstepension så brukar det också innebära att du har en sjukförsäkring som betalas av din arbetsgivare, men det är inte alltid säkert att den räcker till. Då finns möjligheten att köpa en kompletterande sjukförsäkring, dessa finns ofta till ett bra pris via ditt fackförbund. Då får du dels ersättning från den försäkring som följer av din tjänstepension, dels en kompletterande ersättning från den försäkring du själv tecknar. Om du är osäker på vilken sjukförsäkring du har kan du logga in på Mina Sidor.

Scenario 3: Du dör

Det låter kanske drastiskt, men i dag är det många som inte har råd att bo kvar om partnern går bort. Med tanke på att bostadsmarknaden är osäker just nu kan det vara svårt att få tillbaka pengarna man har investerat i ett boende. För att testa det här exemplet får du helt enkelt räkna bort inkomsten från ena personen i hushållet.

Du kan ha en försäkring från din arbetsgivare och i vissa pensionsförsäkringar finns det en viss återbetalning till efterlevande, men det gäller inte alla försäkringar. Däremot kan en frivillig tecknad livförsäkring ge en ekonomisk ersättning som gör det möjligt att till exempel bo kvar i en bostad. Där kan du själv välja försäkringsbelopp och vem som ska få pengarna om du dör.

Resultat

Kommer du genom testet fram till att du klarar det eventuella bortfallet av inkomst i hushållet? Då får vi gratulera, du kan känna dig trygg med en stabil ekonomi. För många av oss blir det tydligt att det kommer att bli tajt med en större förändring på det ekonomiska planet. Då är det viktigt att se över vilket skydd du har. Kanske behöver du teckna en försäkring eller börja spara en större summa varje månad.

– Det kan verka komplicerat men i grunden så handlar det om att ha koll på ungefär vad du behöver varje månad för att klara ekonomin. Med kompletterande försäkringar kan du släcka den oro som finns för ökade kostnader, säger Victor Sundblad, produktchef på Bliwa.

Behovsguiden

Bli rätt försäkrad med Behovsguiden

Tycker du försäkringar är krångliga och svåra att överblicka? För att göra det enklare för dig har vi tagit fram en ny digital tjänst som vi kallar Behovsguiden. När du svarat på frågorna i guiden får du reda på vilka försäkringar du har idag - både hos oss och andra försäkringsbolag - och vilka du kan behöva utifrån just din livssituation. 

Behovsguiden är kostnadsfri och tar cirka 5 minuter att göra. 

Senast uppdaterad 16 februari 2024.

Läs fler artiklar