Därför går ekonomi och hälsa hand i hand

Publicerad 11 februari 2026

Bristande ekonomiska resurser har betydelse för hälsan på flera sätt, exempelvis kan oro för ekonomin påverka den psykiska hälsan negativt. Ekonomisk utsatthet kan leda till brist på sådant som alla behöver, som bra mat och tryggt boende, men också till sociala och psykologiska problem. Bristande ekonomiska resurser kan också försvåra deltagande i olika aktiviteter och därmed innebära en risk för social exkludering. 

FINANSIELLT VÄLBEFINNANDE OCH ALLMÄN HÄLSA 

Finansiellt välbefinnande kallas även ekonomisk hälsa och är ett begrepp som innefattar hur den egna ekonomiska situationen ser ut och hur den upplevs. Det används bland annat i Finansinspektionens rapport, Finansiellt välbefinnande och allmän hälsa i Sverige, som bygger på en undersökning bland mer än 5 000 svenskar. Vid gott finansiellt välbefinnande kan individen uppnå sina ekonomiska behov, ambitioner och mål, och kan också hantera ekonomiska kriser både nu och i framtiden.  

Allmän hälsa syftar i detta sammanhang på hur individen uppfattar sitt eget allmänna hälsotillstånd, och inkluderar både fysiskt och psykiskt mående. Undersökningen visar att finansiellt välbefinnande sammanfaller relativt väl med individens allmänna hälsa, det vill säga bättre upplevd hälsa speglas i ett bättre finansiellt välbefinnande. Resultaten visar även att de som har en positiv syn på sin vardagssituation i högre grad har ett privatekonomiskt intresse och ett bättre finansiellt välbefinnande.  

GRUPPERNA MED HÖGT OCH LÅGT FINANSIELLT VÄLBEFINNANDE  

Höga värden för finansiellt välbefinnande rapporteras främst av män, ålderspensionärer och personer som arbetar, inte har barn, har en universitetsexamen eller högre samt hushåll där nettoinkomsten är 50 000 kr eller mer i månaden.  

Omvänt, de med lägre värden för finansiellt välbefinnande är oftare kvinnor, flerbarnshushåll, ensamstående, utlandsfödda och hushåll där nettoinkomsten är mindre än 25 000 kr i månaden. De faktorer som har starkast samband med sämre finansiellt välbefinnande är oro kring vardagsekonomin och bristande sparförmåga.  

NÅGRA RESULTAT FRÅN FINANSINSPEKTIONENS RAPPORT 

1. En av tre är inte nöjd med sin nuvarande ekonomiska situation. Nöjdheten med den nuvarande ekonomiska situationen är positivt korrelerad med månadsinkomsten och är som högst bland dem med allra högst hushållsinkomst, över 100 000 kr netto i månaden. 
   
   
2. Två av fem upplever att deras ekonomiska situation begränsar möjligheterna att göra saker som är viktiga för dem. Personer i åldrarna 65–79 år, tillika ålderspensionärer, uppger sig vara minst begränsade av sin ekonomiska situation. 
   
   
3. En av tre känner sig ofta orolig eller stressad över sin ekonomiska situation, vilket är den faktor som har starkast negativt samband med allmän hälsa. Bland de 15 procenten med störst oro för sin egen ekonomiska situation finns en överrepresentation av hushåll som består av fem personer eller fler, och av ensamstående.  
   
   
4. Endast en av fem uppger sig helt och hållet vara nöjd med sitt sparbelopp varje månad. De som är allra nöjdast med sitt månatliga sparbelopp återfinns till störst del bland män, de allra äldsta i åldrarna 75–79 år, och hushåll med högst månadsinkomst (över 100 000 kr).  
   
   
5. En av tre har under de senaste 12 månaderna haft svårigheter att klara löpande utgifter som till exempel mat och hyra. Personer mellan 18–44 år och personer med hemmaboende barn under 18 år har i högre utsträckning vid något eller flera tillfällen haft svårt att klara löpande utgifter än äldre respektive personer utan hemmaboende barn. 
   
   
6. Tre av fem skulle ha möjlighet att betala en plötslig stor utgift, motsvarande den egna månadsinkomsten efter skatt, utan att behöva låna pengar eller be sin omgivning om hjälp. Var femte man och var tredje kvinna uppger sig inte ha kapacitet att hantera oväntade utgifter, på 13 000 kr eller motsvarande den egna månadsinkomsten efter skatt.  

KÄLLOR 

Finansiellt välbefinnande och allmän hälsa i Sverige  

Folkhälsan i Sverige – årsrapport 2025