Generation Z driver förändrad syn på flexibilitet i arbetslivet

Publicerad 14 januari 2026

VAD ÄR WORK-LIFE BLEND? 

Till skillnad från det gamla etablerade begreppet “work-life balance”, där tanken är att hålla jobb och privatliv tydligt isär, utgår work-life blend från att kombinera de olika perspektiven utifrån nya förutsättningar och ideal. Gränserna är mer flytande och digitala verktyg både möjliggör (och ibland också kräver) att arbetet inte alltid är bundet till en fysisk plats. Vi kan ta ett samtal på väg till gymmet, kombinera semesterresan med teamsmöten eller logga in en stund på kvällen när lugnet infinner sig. För många i Generation Z är detta inte ett undantag – det är så livet fungerar. 

GENERATION Z DRIVER UTVECKLINGEN 

Flera studier visar att unga vuxna har tydligare krav på flexibilitet än tidigare generationer. Det handlar inte om att jobba vare sig mer eller mindre, utan om att maximera livets olika aspekter genom att:  

• anpassa arbetsdagen efter livet, inte tvärtom 

• kunna styra tid och plats efter energi och kunna variera arbetsuppgifter 

• prioritera meningsfullhet — känslan av att jobbet bidrar till något viktigt 

• ha möjlighet att återhämta sig, inte bara “hinna med” jobbet 

Det är också därför trender som 4-dagarsvecka, jobsharing och entreprenörsidealet växer. Arbetslivet blir mer individanpassat – och Gen Z står ofta i frontlinjen. 

I Ungdomsbarometerns återkommande studier syns en tydlig rörelse mot större efterfrågan på flexibilitet: 2017 svarade 44 % av 15–24-åringar att de föredrog flexibla arbetstider jämfört med fasta, 2024 var samma andel 54 %. Under samma period har samtidigt andelen som säger att de prioriterar fritid framför övertid ökat.  

• Unga vill jobba men de vill jobba smart säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern. Att ”facetimea” på kontoret bara för att, är få i Generation Z intresserade av, men att däremot göra vissa uppgifter på en annan plats eller tid är självklart för många.  

TEKNIKEN GÖR DET MÖJLIGT – OCH AI FÖRSTÄRKER TRENDEN 

I nyare forskning talas det om “blended work” snarare än hybridarbete. Det innebär att digitala verktyg och AI inte bara underlättar distansarbete, utan integreras i hur vi planerar, kommunicerar och samarbetar. För en generation som är uppväxt med mobilen i handen är detta inte en anpassning – det är naturligt. 

AI förändrar samtidigt ungas syn på arbetslivet, både till det bättre och sämre.  

Ulrik Hoffman fortsätter: 

• Det finns en oro hos många unga för vilka jobb som kommer att försvinna, samtidigt som de om några vet hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Många använder det dagligen för att effektivisera sina studier, och förväntar sig att kunna göra det i arbetslivet också.  

FLEXIBILITET BETYDER OCKSÅ ANSVAR 

Med fler valmöjligheter följer också nya utmaningar. Det kan bli svårare att veta när arbetsdagen egentligen är slut. Många unga uppger att de uppskattar friheten, men också att de behöver stöd i att sätta gränser och skapa hållbara rutiner. Då krävs ett tydligt ledarskap där det blir extra viktigt att prata om: 

• Utveckling, stress och förväntningar 

• sömn och återhämtning 

• en trygg anställning, även när arbetsformerna förändras 

Även om flexibilitet efterfrågas av många unga, är det samtidigt lite av en myt att de inte vill vara på kontoret alls: 

• Unga efterfrågar ett närvarande ledarskap som låter dem utvecklas, och vill ha en social kontext i arbetslivet. Därför kan det vara problematiskt när deras chefer i medelåldern jobbar på distans mest av alla, eftersom det är dem som förväntas leverera daglig och spontan feedback, säger Ulrik Hoffman.  

GENERATION Z PÅ ARBETSMARKNADEN 

• För Gen Z handlar arbete inte bara om plikt. Även om lönen är viktig så är det också viktigt att kunna få in vardagsliv, fritid och återhämtning. Deras prioriteringar skiljer sig därför ofta från äldre generationers syn på “jobb = fasta tider & plats”. Det gör flexibilitet och hybridarbete lockande, eftersom det tillåter en mer individanpassad livsstil. 
  
  

• Deras krav på flexibilitet och balans påverkar hur arbetsgivare måste utforma sina erbjudanden för att attrahera unga talanger och behålla dem, såväl kopplat till ledarskap som kommunikation.   
  
  

• Samtidigt ställer Gen Z krav på arbetsmiljö, social samvaro och karriärmöjligheter — hybridmodeller kan svara mot detta genom att ge både flexibilitet och möjlighet till samarbete, mentorskap och kulturbyggande på arbetsplatsen. 
  
  

• Generation Z är en heterogen grupp som inte bara kräver ett individanpassat ledarskap, utan förväntningarna skiljer också mellan olika grupper.  
  
  

• Det finns en förståelse för att möjligheterna till flexibilitet skiljer i olika yrken och branscher. Medan många arbetsgivare kan och bör ta vara på work-life-blend-idealet, finns också en blue-collar-trend som betonar möjligheterna att både tjäna bra och kunna stänga av jobbet i framförallt många bristyrken”, avslutar Ulrik Hoffman.