Sjukskrivningar på grund av stress fortsätter att öka och nådde ett dystert rekord under 2024, enligt Försäkringskassans lägesrapport om psykisk ohälsa. Stressrelaterade sjukskrivningar ökade med 25 procent mellan 2019 och 2024, och den drabbade gruppen är främst kvinnor, särskilt mammor i åldrarna 30–39 år.
Publicerad 13 oktober 2025
Sjukskrivningar på grund av stress fortsätter att öka och nådde ett dystert rekord under 2024, enligt Försäkringskassans lägesrapport om psykisk ohälsa. Antal pågående stressrelaterade sjukskrivningar ökade från 34 700 till 43 500 mellan våren 2019 och våren 2024. Det är en ökning med 25 procent och innebär en ny högstanivå för pågående sjukskrivningar kopplade till stress.
Det är en kraftig ökning av sjukskrivningar och en dyster utveckling. Men vad är egentligen förklaringen?
– Vi har en lågkonjunktur med ökade krav på att effektivisera och fördela arbetet på förre resurser. Arbetslivet har med tiden gått från fysisk till mental belastning, där många jobb kräver kognitiva och sociala förmågor snarare än fysisk styrka, vilket sätter högre krav på mentala prestationer, säger Catarina Stenmark, verksamhetschef på Capio Hjärnhälsan.
Catarina Stenmark, verksamhetschef, Capio Hjärnhälsan
Vad är det egentligen som leder till stress eller att vi blir stressade?
– Det i samband med bristande kontroll över sin situation och bristande stöd kan leda till stress. Sen har vi kommit ur en pandemi där det var mer tillåtet att vara hemma vid minsta symtom och arbeta hemifrån vilket underlättade vardagslogistiken för många, men är nu tillbaka till att öka närvaron på kontoret vilket är bra för många men försvårar logistiken för en del, säger Catarina Stenmark.
Hur ser du på att vi blir mer digitala och att vi spenderar alltmer tid framför en skärm?
– Vi ökar andelen timmar framför mobil och skärm vilket minskar aktiviteter med mer fysisk mänsklig kontakt, kreativitet och ökar den ständiga uppkopplingen till att svara på mail, likes och notiser. Vi jämför oss med andra på sociala medier som visar vanligtvis en mer positiv/förskönad verklighet än vad det egentligen är, säger Catarina Stenmark.
Siffrorna visar på att stressen ökar. Finns det positiva sidor av stress?
– Stress är inget farligt, det är till och med nödvändigt för att vi ska kunna prestera och orka ibland. Det är bristen på återhämtning som gör att man riskerar hamna i en mer långvarig stress och kan leda till sjukdom, säger Catarina Stenmark.
Analysen visar att risken för sjukfall med psykiatrisk diagnos stiger markant i åldersgruppen 25–29 år och ligger högre fram till 45årsåldern, med en topp i åldrarna 30–39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer med barn i förskole- och lågstadieåldern, 3 till 8 år. Både sjukfrånvaron och den stressrelaterade psykiska ohälsan är högre för personer med fyra eller fler barn.
Risken för sjukfall med psykiatrisk diagnos stiger markant i åldersgruppen 25–29 år och ligger högre fram till 45-årsåldern, med en topp i åldrarna 30–39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer med barn i förskole- och lågstadieåldern, 3 till 8 år. Både sjukfrånvaron och den stressrelaterade psykiska ohälsan är högre för personer med fyra eller fler barn.
– Det är fortfarande så att generellt tar kvinnor större ansvar för logistiken i hemmet. I åldern 30–39 år är det ofta då man skaffar familj och barn. De kvinnor med yngre barn och fler barn har i högre grad risk att bli sjukskrivna. Unga kvinnor är ofta i början av sin karriär och försöker bevisa sig själva, vilket kan leda till överprestation och utmattning. Det är också en mer social acceptans att vara sjukskriven än vad det var tidigare, säger Catarina Stenmark.
