Gå till innehållet

Under 2026-11-23 mellan klockan 0630 och 0800 är skadeanmälan/Ansökan om ersättning och mina ärenden inte tillgängligt pga driftunderhåll

Jobbonär - trenden som växer i Sverige

Pension behöver inte betyda slutet på arbetslivet. Under 2024 kombinerade 263 000 personer i Sverige arbete med allmän pension. De kallas jobbonärer. När vi lever längre kan de visa en väg till fler år i arbete, men alla har dock inte samma möjlighet att fortsätta.

Senast uppdaterad 20 november 2026

 

Att fler behöver kunna jobba längre har en tydlig drivkraft. Pensionen ska räcka under fler år när livslängden ökar. Det är också tanken bakom riktåldern, som sedan 2026 styr åldersgränserna i pensionssystemet. Men för den enskilde individen handlar beslutet om mer än ekonomi. Hälsan och villkoren på jobbet spelar också roll. 

Den som fortsätter arbeta tjänar in mer till sin allmänna pension. Väntar man också med att ta ut pensionen fördelas pengarna på färre förväntade utbetalningsår. Då blir beloppet per månad högre. Att kombinera jobb och pension är alltså inte samma sak som att vänta med uttaget. Hur ekonomin påverkas skiljer sig åt, och för den som har garantipension ger mer arbete inte alltid en högre total pension. 

Enligt Pensionsmyndighetens definition tar en jobbonär ut svensk allmän pension och har samtidigt en inkomst som ger pensionsrätt. Myndighetens rapport från 2026 bygger på uppgifter för 2024. Då fanns 263 000 jobbonärer mellan 62 och 86 år. Det motsvarade 4,2 procent av alla personer med förvärvsinkomst i Sverige. Fler var män än kvinnor, och egenföretagare var vanligare än i befolkningen som helhet. Siffrorna säger däremot inte att alla jobbade heltid eller under hela året. 

För att fler ska kunna fortsätta räcker det inte att ändra pensionsreglerna. I en dansk studie från 2021 följde forskare 2 800 arbetstagare som var 55–59 år när deras arbetsmiljö undersöktes. Höga fysiska krav och sämre psykosociala arbetsvillkor hängde samman med större risk att lämna arbetslivet tidigt. Studien visar samband, inte att en viss förändring på jobbet säkert får människor att stanna. Men den pekar på arbetsmiljöns betydelse. 

Även svensk forskning som Forte lyfter fram visar att förutsättningarna formas långt före pensionen. Trygga anställningar och goda arbetsvillkor tidigare i livet hänger samman med större möjligheter att arbeta som äldre. Den som haft ett slitsamt eller otryggt arbetsliv kan ha sämre hälsa och färre valmöjligheter. Att en del pensionärer fortsätter jobba betyder därför inte att alla kan göra det. 

För den som vill och orkar kan livet som jobbonär bli en mjukare övergång till pensionen. Men ett längre arbetsliv behöver också vara ett hållbart arbetsliv. Frågan är inte bara hur länge vi behöver arbeta, utan vad som krävs för att fler ska kunna göra det.  


KÄLLOR