Senast uppdaterad 25 september 2026
År 2025 var den genomsnittliga inkomstpensionen vid lägsta uttagsålder 10 500 kronor per månad för dem som kunde ta ut pension vid 61 år, 11 700 vid 62 år och 13 000 vid 63 år. Det visar inte individens pension, men att senare uttag ger mer intjänande och fördelar pensionen över färre år. Ett långt liv innebär också fler år av inflation och möjliga ökningar i boende- eller omsorgskostnader.
Arbetslivets längd är central. År 2025 var den genomsnittliga utträdesåldern 64,6 år och inträdesåldern 21,9 år. Intjänandetiden till pension var 43,5 år för inrikes födda och 24,3 år för utrikes födda.
Rådet som ofta lyfts fram om att ”arbeta ett år längre” får därför olika effekt beroende på etableringsålder, lön, arbetsmiljö och hälsa.
TRE TIDSHORISONTER ATT RÄKNA PÅ:
- De första pensionsåren
Utgifterna kan vara höga när man har tid och ork att resa, umgås och förverkliga planer. Gör en realistisk aktivitetsbudget. - Den långa mittperioden
Säkra löpande marginaler för boende, underhåll och prisökningar. En del av kapitalet kan behöva fortsätta växa även efter pensioneringen. - Senare i livet
Planera för enklare ekonomi, praktiska fullmakter och ett boende som fungerar om rörligheten minskar. Behovet av likvida medel kan öka.
KONKRETA FRÅGOR ATT STÄLLA TILL DIG SJÄLV:
- Hur ser ekonomin ut om pensionstiden blir 20, 25 eller 30 år?
- Vilka utgifter är fasta, vilka kan minska och vilka kan öka?
- Hur påverkas köpkraften av inflation över lång tid?
- Finns buffert för tandvård, hjälpmedel, bostadsanpassning eller stöd till närstående?
- Är efterlevandeskydd, försäkringar, förmånstagare och fullmakter aktuella?
Att planera för ett långt liv handlar om att skapa handlingsutrymme. En genomtänkt plan klarar både fler friska år än väntat och perioder med högre kostnader eller lägre avkastning.
KÄLLOR:
