|
Yrke
|
Livslön efter skatt
|
Utbildningen lönar sig vid
|
|
Läkare
|
32,3 miljoner kr
|
32 år
|
|
Jurist
|
29,4 miljoner kr
|
32 år
|
|
Civilingenjör
|
28,4 miljoner kr
|
32 år
|
|
Ekonom
|
28,3 miljoner kr
|
33 år
|
|
Tandläkare
|
25,4 miljoner kr
|
37 år
|
|
Systemvetare
|
25,3 miljoner kr
|
32 år
|
|
Veterinär
|
24,9 miljoner kr
|
36 år
|
|
VISSA UTBILDNINGAR GER LÅG EKONOMISK AVKASTNING
Rapporten visar samtidigt att alla akademiska utbildningar inte leder till högre livslön.
Av de 35 utbildningar som granskades hade:
- 11 utbildningar negativ ekonomisk avkastning
- 2 utbildningar ungefär samma livslön som gymnasieutbildade
Exempel på utbildningar där livslönen enligt rapporten blev lägre än för personer med enbart gymnasieutbildning är:
Det betyder inte att utbildningarna är “dåliga” men det visar hur stort sambandet är mellan yrkesval och privatekonomi över tid.
NÄR HAR MAN TJÄNAT IN STUDIETIDEN?
För många innebär högskolestudier flera år utan heltidsinkomst och ofta studieskulder. Enligt Sacos beräkningar har den genomsnittliga akademikern tjänat in det ekonomiska “försprånget” först vid ungefär 36 års ålder.
Därefter ökar inkomsten generellt snabbare jämfört med personer som började arbeta direkt efter gymnasiet.
EKONOMI ÄR VIKTIGT MEN INTE ALLT
Lön är förstås bara en del av valet av utbildning och yrke. Arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, trygghet och intresse spelar också stor roll för livskvaliteten.
Men rapporten visar tydligt att utbildningsvalet kan påverka ekonomin under hela livet. Både lönen under arbetsåren och pensionen längre fram.
KÄLLOR
Saco