Gå till innehållet

Lista: Utbildningarna som lönar sig mest 

Att välja utbildning handlar förstås om intresse, driv och framtidsdrömmar. Men det påverkar också ekonomin. Enligt en ny rapport är högre utbildning i de flesta fall en god investering över tid, men skillnaderna mellan olika yrken är stora. 

Publicerad 25 maj 2026

 

AKADEMISK EXAMEN GER OFTAST HÖGRE LIVSLÖN

I rapporten Är din utbildning lönsam? har Saco granskat livslönen för 35 olika högskoleutbildningar och jämfört dem med personer som började arbeta direkt efter gymnasiet. Resultatet visar att personer med akademisk examen i genomsnitt har:

  • 17 procent högre nettolön över livet
  • högre pension
  • lägre risk för arbetslöshet

Men alla utbildningar ger inte samma ekonomiska utväxling.


HÄR ÄR UTBILDNINGARNA SOM GER HÖGST LIVSLÖN

Topplistan domineras av yrken med hög efterfrågan och lång utbildningstid. Yrken där utbildningen lönar sig före 40 års ålder:

Yrke 

Livslön efter skatt 

Utbildningen lönar sig vid 

Läkare 

32,3 miljoner kr 

32 år 

Jurist 

29,4 miljoner kr 

32 år 

Civilingenjör 

28,4 miljoner kr 

32 år 

Ekonom 

28,3 miljoner kr 

33 år 

Tandläkare 

25,4 miljoner kr 

37 år 

Systemvetare 

25,3 miljoner kr 

32 år 

Veterinär 

24,9 miljoner kr 

36 år 

 

VISSA UTBILDNINGAR GER LÅG EKONOMISK AVKASTNING 

Rapporten visar samtidigt att alla akademiska utbildningar inte leder till högre livslön. 

Av de 35 utbildningar som granskades hade: 

  • 11 utbildningar negativ ekonomisk avkastning  
  • 2 utbildningar ungefär samma livslön som gymnasieutbildade  


Exempel på utbildningar där livslönen enligt rapporten blev lägre än för personer med enbart gymnasieutbildning är:
 

  • förskollärare  
  • bibliotekarie  
  • tandhygienist  

Det betyder inte att utbildningarna är “dåliga” men det visar hur stort sambandet är mellan yrkesval och privatekonomi över tid. 


NÄR HAR MAN TJÄNAT IN STUDIETIDEN?
 

För många innebär högskolestudier flera år utan heltidsinkomst och ofta studieskulder. Enligt Sacos beräkningar har den genomsnittliga akademikern tjänat in det ekonomiska “försprånget” först vid ungefär 36 års ålder. 

Därefter ökar inkomsten generellt snabbare jämfört med personer som började arbeta direkt efter gymnasiet. 


EKONOMI ÄR VIKTIGT MEN INTE ALLT
 

Lön är förstås bara en del av valet av utbildning och yrke. Arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, trygghet och intresse spelar också stor roll för livskvaliteten. 

Men rapporten visar tydligt att utbildningsvalet kan påverka ekonomin under hela livet. Både lönen under arbetsåren och pensionen längre fram. 

 

KÄLLOR

Saco