Senast uppdaterad 27 augusti 2026
Sju av tio unga upplever att politikerna i dag inte tar ungas etablering i arbetslivet på tillräckligt stort allvar. Det är en tydlig signal inför valet. Frågan handlar inte bara om fler jobb, utan om hur samhället hjälper unga att ta steget från utbildning till egen försörjning, självständighet och framtidstro.
Sju av tio unga upplever att politiken inte tar deras etablering i arbetslivet på allvar.
SAMHÄLLET OCH POLITIKEN STÖRST ANSVAR
Rapporten visar att många unga vill in i arbetslivet, är motiverade och har både riktning och drömmar, men att vägen dit ofta upplevs som otydlig. Trösklarna kan handla om krav på tidigare erfarenhet, brist på kontakter, få praktikmöjligheter eller osäkerhet kring vilka utbildningar som leder till jobb. I Bliwas undersökning pekar fyra av tio unga på samhället och politiken som den aktör med störst ansvar. Nästan var fjärde lägger ansvaret på arbetsgivare, och ungefär lika många på sig själva.
Fyra av tio unga pekar på samhället och politiken som den aktör med störst ansvar.
Det gör frågan bredare än en traditionell arbetsmarknadsfråga. För unga handlar etableringen också om matchning: att förstå vilka kompetenser som efterfrågas och få möjlighet att pröva arbetslivet innan man förväntas välja riktning. Här spelar skolan, studie- och yrkesvägledningen, arbetsgivare och politiken olika men sammanlänkade roller.
UNGA ÖNSKAR KONKRETA FÖRSLAG
Ur ett samhällsperspektiv är ungas etablering avgörande av flera skäl. När unga snabbt kommer in i arbete stärks kompetensförsörjningen, fler kan bidra till skatteintäkter och färre riskerar långvarigt utanförskap. Det påverkar både samhällsekonomin och den enskildes möjlighet att bygga ett självständigt liv med egen försörjning, bostad och framtidsplaner.
Om övergången från skola till arbetsliv däremot drar ut på tiden kan kostnaderna bli större än för individen själv. Längre perioder utan jobb kan påverka hälsa, ekonomi och tillit till samhällsinstitutioner. Därför blir frågan också en investering i framtida delaktighet: unga som upplever att samhället öppnar dörrar har bättre förutsättningar att känna förtroende för både arbetsmarknaden och politiken.
Arbetsgivarna är samtidigt en viktig del av lösningen. Fler praktikplatser, sommarjobb, traineeprogram och introduktionsroller kan göra stor skillnad, särskilt om kraven på erfarenhet sänks för jobb som faktiskt är tänkta att vara första steget in. När unga får möjlighet att bygga erfarenhet, nätverk och självförtroende ökar också chanserna att etableringen blir hållbar.
Inför valet blir därför ungas budskap tydligt: politiken behöver visa hur utbildning, praktik och arbetsliv hänger ihop. Det räcker inte att tala om framtidens jobb; unga vill se konkreta förslag som gör vägen dit begriplig, tillgänglig och möjlig att ta.
KÄLLA
