Gå till innehållet

Vi lever längre - men för vissa grupper bromsar utvecklingen in

Svenskar lever allt längre, men utvecklingen är ojämlik. År 2025 var medellivslängden 85,55 år för kvinnor och 82,52 år för män. Bakom rikssiffrorna finns skillnader mellan län, kommuner och socioekonomiska grupper.

Senast uppdaterad 25 september 2026

 

Medellivslängd är ett så kallat periodmått. Måttet anger hur länge en nyfödd skulle leva om årets dödsrisker bestod hela livet. Det är ingen individuell prognos, men speglar samhällets villkor, från sjukdom och arbetsmiljö till utbildning, ekonomi, levnadsvanor och vård. 


SVERIGE LEVER LÄNGRE – MEN INTE LIKA LÄNGE 

SCB visar att medellivslängden 2025 var 85,55 år för kvinnor och 82,52 år för män. Under 2021–2025 låg nivåerna 0,8 respektive 1,0 år högre än 2016–2020.  

Sedan 2001–2005 är ökningen 2,7 år för kvinnor och 3,8 år för män. På länsnivå varierade kvinnors medellivslängd från 83,73 år i Norrbotten till 86,01 år i Stockholm och mäns från 80,22 till 82,71 år. Geografi spelar roll, men länsgränsen förklarar inte allt. 

På 1950-talet var medellivslängden omkring 74 år för kvinnor och 71 år för män. Då drevs förbättringen främst av lägre spädbarnsdödlighet, i dag av minskad dödlighet i högre åldrar. Regionala skillnader hänger bland annat samman med ålder, utbildning, inkomster, arbetsmarknad och levnadsvanor. Eftersom enstaka dödsfall ger stora utslag i små kommuner använder SCB femårsperioder och redovisar bara större kommuner. 

Socioekonomiska skillnader gäller både livslängd och livskvalitet. Folkhälsomyndigheten visar att skillnaderna mellan utbildningsgrupper ökade 2012–2022 och att medellivslängden minskade bland svenskfödda kvinnor med förgymnasial utbildning.  

En svensk studie med fler än 40 000 personer fann att skillnaden bland 20–29-åringar var 3,5 år för män och 3,3 år för kvinnor. Ett längre liv behöver därför vägas mot hälsa och funktionsförmåga. 


TRE SÄTT ATT FÖRSTÅ LIVSLÄNGD 

  1. Medellivslängd vid födseln 
    Sammanfattar dödligheten i alla åldrar under ett visst år eller en period. Den säger inte hur gammal en enskild person kommer att bli. 

  2. Återstående livslängd 
    Visar hur många år en person vid exempelvis 30, 65 eller 70 års ålder i genomsnitt har kvar, givet periodens dödsrisker. 

  3. Friska år 
    Ett långt liv är inte samma sak som många år med god hälsa. Därför behöver livslängd läsas tillsammans med mått på sjuklighet, funktionsförmåga och självskattad hälsa. 


KÄLLOR