Svenskarna oroar sig mer för de närstående som blir kvar än för att själva dö 

Senast uppdaterad 23 oktober 2026

Drygt varannan svensk, 56 procent, oroar sig för sin egen död i någon utsträckning. Oron för de närstående är störst bland 30–44-åringar, där var tredje svarar så. Bland dem som känner oro handlar den oftast om att praktiska frågor ska bli betungande för de efterlevande, 54 procent, och om att barn eller andra närstående inte ska få tillräckligt stöd, 46 procent. Att familjen ska få ekonomiska problem oroar 28 procent. 

– Siffrorna visar att vi bryr oss mycket om dem vi lämnar efter oss. Att förlora någon är bland det svåraste vi människor går igenom, och många gånger är vi helt oförberedda när det händer. Vi möter många av våra kunder just i de stunderna, och vi vet att en försäkring bara löser en liten del. Därför har vi samlat erfarenheter från människor som själva har varit där, tillsammans med kunskap om sorg men också om hopp i en bok. Vi hoppas att boken gör det lite lättare att prata om döden innan den kommer, och att anhöriga känner sig mindre ensamma när den väl gör det, säger Johan Barrefelt, VD på Bliwa. 

Oron ser olika ut för män och kvinnor. Bland männen handlar den oftast om pengar: 40 procent oroar sig för att de närstående ska få ekonomiska problem, mot 17 procent av kvinnorna. Kvinnorna oroar sig i stället mer för att barn eller andra närstående inte ska få tillräckligt stöd, 52 procent mot 39 procent. 

Samtidigt är förberedelserna få. Bara 18 procent har pratat med sina närstående om sina önskemål och 17 procent har skrivit testamente. Bland 18–29-åringarna har 73 procent inte gjort någon förberedelse alls. 

Praktiska frågor och risken att närstående inte får tillräckligt stöd oroar fler än ekonomiska problem, arvskonflikter eller att egna önskemål inte respekteras. 

DET OROAR MEST 

KÄLLOR

• En undersökning om döden och livet

• När döden kommer. En bok om livet